engelska

“The Host” by Stephanie Mayer

This is Stephanie Mayers first adult book after the “Twilightsaga” and I couldn´t be more pleased with the outcome. Because who doesn’t love a book about love, survival, forgiveness, death and friendship from the most unexpected direktions and that also inlude sience-fiction?

The story is set in America and the world has been taken over by aliens, known as the souls by the surviving humans. The souls can only live on other planets by having a host’s body which they take over the body and mind on, and that is exactly what has happened on earth. A few people are hiding from the souls so that they will not lose their mind and but not their body. When the twenty-year-old Melanie Stryder is looking for her cousin she gets captured by the Seekers - the souls version of the human police who captures humans. A soul called Wanderer gets placed in Melanies body. Wanderer is well informed about how painful it is to take over a person's body. The strong feelings and the all too clear memories. But what she wasn’t ready for is that her host Melanie won’t fade away.

Melanie is an angry presence in Wanderer's head, and she's holding on to her secrets and fills Wanderer's thoughts with visions of the man Melanie loves -Jared, another human who still lives in hiding, and her brother Jaime. After a while, Wanderer is unable to separate herself from her body's desires and she yearns for the man she's never met. Agains both will, they become allies, and, working together, they start to search after the humans they both love.

I absolutely love this book and everything about it. All the chapters are so wonderfull and the entire book is great, but one part stands out just a littel more then the others. That part is when Ian, one of the humans who lives in a cave with other humans including Jarerd and Jaime, tells Wanderer about his love for her. It’s so romantic and I think it’s wonderfull and amazing that Ian loves the soul Wanderer and not the body who Wanderer ‘lives’ in.

The beginning of “The Host” is a bit slow and at first you don’t have a clue of what is going on but after a few chapters it becomes better. The way Stephanie Mayer writes is so touching and real in some strange way, that I just can’t stop reading. I’m not a big fan about sienc-fiction but this has change my mind, it's like my palms is glued onto the book!

“The Host” is an adult novel but I think both young and old people can read it because most of them know about the love in this book. A also think it fits a younger crowd because Melanie is only seventeeen, so maybe teenager can understand Melanie better while the older crowd understand Wanderer better because she is more ‘old-fashion’ in the way she thinks and acts. The language of the book is quite difficult and there are many strange words, but Mayer has written the book so that you can understand even if it is a word you don't recognize, so I would recomend this book to all ages because who can resist a true love story?

Written by: Amanda Abarhamsson 9F

kemi koppar

Elektrolys av kopparklorid

Material: - kopparklorid

- u-rör

- klostavar med kork

- spänningskub

- strömsladdar

- krokodilklämmor

Hypotes: Vi tror att det kommer börja bubbla i u-röret för att strömmen kanske utgör energi som får det att börja bubbla.

Genomförande & Resultat: Vi började med att hälla kopparkloridlösningen i u-röret. Sedan kopplade vi två kolstavar till el-kubens + och - uttag och satte ner kolstavarna i u-röret (kolstavarna satt fast i korkarna). Efter det anslöt vi kuben på 10V och lät de vara en liten stund. Efter några få sekunder började små bubblor flyta upp till ytan vid + polen. Även bubblor fäster sig på kolstavens ände i lösningen och bubblor fortsatte att bubbla upp till ytan. Vid - polen hände det inget.

Efter en stund ökade vi till 20V. Då fortsatte det att börja bubbla upp bubblor vid + polen. Vid - polen bildades en tjock, vit och dimmig hinna/yta. När vi sedan tog ut kolstaven var den delen som varit i vattnet alldeles rosa.

Riskanalys: Det är bra om man har på sig skyddskläder så man slipper få ämnet på sig. Man får se till att inte öka volten till över 20V för då kan det bubbla över. Om man får för sig att äta något av ämnena så får man endast smaka lite, för vid stora doser påverkar det hälsan. Klorgas avges vi labben och gasen är giftig och skapar stor irritation i andningsorganen vid inandning och vid högre koncentrationer är den dödlig så andes inte in det för mycket!

Felkällor: Det är viktigt att u-röret är rent så att inte något annat ämnen kan påverka labben. Se även till att ta rätt mängd och saker till labben. Kontrollar också att du sätter el-kuben på rätt volt vid rätt tillfälle annars blir resultatet fel.

Slutsatsats & Diskussion: Vid elektrolys används en strömkälla för att framkalla en kemisk reaktion. För att utföra elektrolys behövs flera komponenter:

- En strömkälla. Detta är "motorn" för elektrolysen som gör att de normalt icke-spontana reaktionerna kan ske.

- En elektrolyt. Detta kan vara en vattenlösning med upplösta joner i, eller ett flytande salt.

- En behållare får elektrolyten.

- Två elektroder: en anod, och en katod.

Den negativa polen vid en elektrolys kallas katod och där sker en reduktion, t.ex. vätgasutveckling. Katoden tar även upp elektroner. Den positiva polen vid en elektrolys kallas anod och där sker en oxidation, t.ex. klorgasutveckling. Anoden skickar även ifrån sig elektroner. Båda polerna är en elektrod så för att lättare komma ihåg vilken elektrod som är vilket så kan man ha hjälp av PANK-reglen. PANK står för positiv anod negativ katod. Katoden är negativ eftersom batteriet har elektroner i överskott som vill levereras. Anoden är positiv eftersom de finns ett underskott på elektroner. Positiva joner vandrar till katoden som reduceras genom att de motar elektroner från katodens yta. Till anoden vandrar negativa joner som oxideras då de negativa jonerna lämnar ifrån sig elektroner där.

Vid anoden friges i den här labben klorgas och de var även det som bubblade. Vid katoden övergick den lösa kopparn till fast form.

Reaktionerna kan skrivas såhär : Anodreaktion 2 CI- → C12+2e-

Katodreaktion:Cu2+ +2e- → C12(g)

Totalreaktion: Cu2+ +2CI- → Cu(s) + C12(g)

Genom elektrolys kan man få joner, bundna i en lösning, att reagera och ändra aggretions form. På så vis kan man framställa metaller och gaser som finns bundna i andra ämnen men det finns gränser för vad man kan framställa genom elektrolys. Man kan t.ex. inte framställa de oädlaste metallerna då elektrolyten är en lösning av en metallsalt i vatten. Vad som skulle ske då är att vätet i vattnet skulle reduceras och bilda vätgas så för att få önskad effekt måste man istället använda en smälta av metallsaltet.

Elektrolys används ofta till att framkalla metaller så som aluminium, koppar, klor, vätgas och ammoniak. Man kan även bilda ett lager på ett metallföremål för att skydda metallen t.ex. rost, elektrolysen fungerar då som ett sista steg som förseglar ytan på föremålet. Elektrolys används även till att splittra vatten i vätgas och syrgas och till att sönderdela metalliskt natrium och klorgas.

Miljöpåverkan: Vid en elektrolys kan det ibland avges vätgas. Vätgas har ingen påverkan på miljön utan är helt ofarlig. De används även till bilar eftersom vätgas enklast kan sönderdelas elektrokemiskt. Kol är en miljöbov eftersom det är en naturresurs som kommer ta slut så det vore bra om man inte använde det till elektrolyser. Kopparklorid är också farligt påverkar också miljön negativt genom att t.ex. skapa klorofyllbrist hos växter och skapa beteenderubbningar.

Skrivet av: Amanda Abrahamsson & Moa Ekberg 9F

kemi batteri

Ficklampsbatteri

Syfte: Att tillverka och förstå hur ett brunstensbatteri är uppbyggt och hur det ger ström

Material: - 1 st 100ml bägare

- 1 st bit zinkplåt ca 4x7cm

- 1 st kolstav

- ca 30cm hushållspapper

- 2tsk brunsten

- 2tsk kolpulver

- 2tsk salmiak (ammoniumklorid)

- 50ml vatten

- 1 st sked

Hypotes: Eftersom vi ska försöka att tillverka ett batteri så måste det komma ut ström. Vi tror att det kommer vara mycket ström först men att batteriet kommer laddas ur ganska snabbt.

Genomförande & Resultat: Först rullade vi ihop zinkplåten så att den fick plats i bägaren. Sedan vek vi hushållspappret på mitten och lade manganoxiden och kolpulvret på pappret. Efter det lade vi kolstaven på pulverna och rullade ihop det så att det passade att ställa ner pappret i zinkplåten. Sedan gjorde vi en elektrolyt genom att blanda vattnet och ammoniumklorid i en bägare och när vi hällde i vattnet började det rycka ur bägaren. När elektrolyten var färdig blandad hällde vi det över hushållspappret som var i bägaren i zinkplåten. När bägaren stått i ca 30 sekunder mätte vi spänningen på batteriet med hjälp av en ampermätare. Vi fick då spänningen 50 A.

Riskanalys: Just den här labben innehåller inga farliga ämnen. Om man får i sig något av mängderna är det ingen större fara utan det är vid större doser som de påverkar hälsan. Se till att barn inte är nära det olika ämnena. Se även till att hantera bägaren varsamt om den är av glas för det kana vara så att den går sönder. Det är också bra om man har skyddskläder på sig så som skyddsrock, glasögon och handskar så att man inte får något på kläderna.

Felkällor: Det är viktigt att ta precis rätt mängd av alla ingredienser för annars får man kanske inte någon ström. Man ska vara försiktigt att pulvret inte ramlar utur pappret och att det inte är för mycket papper så att man inte hittar klostaven. Kontrollera även att amperemätaren fungerar så att man kan mäta strömmen så fort som möjligt för annars hinner batteriet ladda ur.

Slutsats & Diskussion: I labben skapade vi ett ficklampsbatteri. Kolstaven är batteriets pluspol som då blir spänningskällans anod. Ando är namnet på den pol där elektroner avges av elektrodmetallen som därmed omvandlas till metalljoner i elektrolyten. Zinkplåten är batteriets minuspol och blir då spännigskällans katod. Katod är namnet på den pol där elektrolyten tar upp elektroner och omvandlas till metall. Elektrolyten i batteriet är en substans eller lösning som innehåller fritt rörliga joner som gör ämnet elektrisk ledande. I vår labb var elektrolyten salmiaklösningen och den måste finnas mellan anod och katod så att ström kan uppstå. Det behövs även två olika metaller i ett batteri så att ström kan uppstå. Den ena måste vara ädlare än den andra.

Ett batteri är en beståndsdel som innehåller lagrad energi och gör den då tillgänglig i elektrisk form för andra beståndsdelar som kan ansluta sig till batteriet. Batterier är faktiskt celler. När flera celler kopplats ihop har man skapat ett batteri. En battericell består ungefär av tre kemiska aktiva beståndsdelar. Dom utgör två av cellens elektroder. Den negativa elektronen är anod och är oftast i metall. Den positiva elektronen är katod och är oftast metalloxid som är en sammansättning som bildas när en metall kemiskt förenas med syre.

I den här labben skapade vi ett alkaliskt batteri. I det alkaliska batterierna används zink som anod och manganoxid som katod. Som elektrolyt används en vattenhaltig lösning av kaliumhydroxid. Alkaliska batterier har fått sitt namn från kaliumhydroxiden som är ett alkaliskt ämne. Valet av material i battericellen är beroende på dess förmåga att ge eller ta elektronerna. Det är ett villkor till att en elektrisk ström ska kunna genereras.

Anodmaterialet är alltid olikt katodens material. Anoden har större förmåga att lämna ifrån sig elektroder än katoden. Inuti systemet finns det ett inbyggt förhållande mellan anod och katod.

Om strömledaren från anod och katod sammankopplas med ett yttre tryck t.ex en glödlampa kopplar man ihop anodens metall med katodens metalloxid. Anoden avger då elektroner som vandrar genom det yttre trycket till katoden. Då metall atomerna släpper lös elektroner startar en jonvandring från anoden genom elektrolyten till katoden.

Ett annat namn för vanliga batterier är primärbatterier och ett annat namn för uppladdningsbara batterier är sekundärbatterier. Ett sekundärbatteri kan laddas om flera gånger vilket gör batteriet väldigt användningsbart. Primärbatterier är engångsbatterier som ändas kan användas en gång vilket man hör på namnet. Primärbatterier är de vanligaste batterierna som används i Sverige. Idag finns det mest bara av en sort av primärbatterier och de är de alkaliska batterierna. Uppbyggnaden av primärbatterier liknar sekundärbatteriernas uppbyggnad.

Innan de alkaliska batterierna kom ut användes brunstensbatterier. De var billigare men hade mindre kapacitet än de alkaliska batterierna. Idag har de alkaliska batterierna ca 4-6 gånger längre livslängd än brunstensbatterier. Den största nackdelen med brunstensbatterier var att de inte fungerade så bra under noll grader. Toppspänningen föll vid användning av brunstensbatterier medans alkaliska batterier jobbar men en fast spänning tills batteriet tar slut.

Idag finns det en sorts batteri som säljs i den vanligast storleken AA och det är NiMH. Förr var det NiCd som såldes mest men har nu tagits över av NiMH. Fördelarna med NiCd är att de klarar höga strömuttag på kort tid. De har också en lägre självutlandning än NiMH och den klarar sig även bra i låga temperaturer. De är också billiga i inköp och i drift. Nackdelen med batteriet är att den har en låg energidensitet.

Fördelarna med NiMH är att de är miljövänligt och har en hög energidensitet. De håller också upp till 50% längre på en laddning om de används på ett normalt sätt. Nackdelen men batteriet är att självurladdningen är högre.

Miljöpåverkan: Eftersom kol används i batterier och är en naturresurs som kommer ta slut är det bra om man kunde hitta ett ämne som kan återanvändas. Batterier som innehåller tungmetaller påverkar och förstör både miljön och vår hälsa. Därför ska man försöka lägga batterier i olika lådor så att naturen inte förstörs. Tungmetaller förstör naturen genom att inte brytas ner utan ligger kvar på marken.

Bilbatterier innehåller bly som kan hamna i naturen. Då kan vi få sjukdomar och skador.

Skrivet av: Amanda Abrahamsson & Moa Ekberg 9F

kemi rost

När rostar järn mest respektive minst?

Syfte: Att ta reda på vilka faktorer som påverkar rostningen

Material: - 5 st blanka järnspikar

- 5 st små burkar med lock

- 1tsk askorbinsyra + 2tsk vatten

- 1 st äpplebit

- 2tsk cola

- 1tsk natriumbikarbonat + 2tsk vatten

- 1tsk salt + 2tsk vatten

Hypotes: - Spiken i saltvattnet tror vi kommer att rosta mest för att om man får salt på bilen och låter det vara börjar det rosta mycket.

- Spiken i askorbinsyran tror vi kommer rosta näst mest för att syror är frätande och då tror vi att den kanske kommer reagera på spiken så att det börjar rosta

- Spiken i äpplet tror vi inte kommer att rosta så mycket för att fruktsyran i äpplet kommer fräta på spiken som gör att det börjar rosta, vi tror dock inte att syran i äpplet är lika stark som askorbinsyran

- Spiken i colan tror vi inte kommer att rosta så speciellt mycket eftersom cola fräter på tänderna och då kanske den fräter på spiken dock inte så mycket eftersom spiken är gjord av järn

- Spiken i natriumbikarbonatet tror vi inte kommer rosta alls eftersom ämnet inte är så starkt.

Genomförande: Vi tog järnspikarna och lade dem i olika plastburkar med de olika ämnen. Askorbinsyran, natriumbikarbonatet och saltet var vi tvungna att blanda ut med vatten för att det skulle bli lösa ämnen istället för fasta. Spiken som skulle va med äpplet tryckte vi in i äpplet. Vi lät sedan burkarna stå i c:a en månad.

Riskanalys: Om man använder sig utav frätande ämnen får man se till att ha rock, glasögon och handskar så man inte får ämnen på huden. Burkarna med spikarna och ämnena kan svälla upp pga de olika ämnena, så se till att ha skyddskläder och glasögon på dig så att om locket flyger upp får du inte ämnet på dig. Detta hände oss men lyckligt viss hände det inget allvarligt. Se även till att inga barn kommer åt ämnena, om de får i sig något av dem kan de påverka barnets hälsa.

Felkällor: Om man tar spikar som inte är gjorda utav järn kan resultatet bli fel och leda till att de inte rosta alls. Man kan även råka skriva fel ämnen på burkarna. Då stämmer inte resultatet med faktan man kollat upp. Tiden för försöket kan var för kort och då syns inga resultat på spikarna.

Resultat: När vi tog ut spikarna ur burkarna såg vi inte så tydligt på de flesta att de hade rostat. Spikarna rostar bara vid neutrala förhållanden så om det är för basiskt eller för surt rostar det inte. Därför tog vi ph-värdet på de olika ämnena.

Efter ca 6 veckor: - Askorbinsyra: hade blivit grön på ena sidan och under knoppen. Ph-värdet var 3.

- Cola: hade rostat på ena sidan rätt mycket. Ph-värdet var 5.

- Natriumbikarbonat: hade inte rostat. Ph-värdet var 9.

- Saltvatten: hade rostat ytterst lite på ena sidan. Ph-värdet var 5.

- Äpple: hade rostat på knoppen som var utanför äpplet. Ph-värdet var 4 i äpplet.

Efter ca 7 veckor: - Askorbinsyra: det gröna hade ökat så hela spiken var grön. Ph-värdet var oförändrat.

- Cola: nästan hela spiken hade börjat rosta. Ph-värdet var oförändrat.

- Natriumbikarbonat: hade fortfarande inte börjat rosta. Ph-värdet var oförändrat.

- Saltvatten: ingen skillnad sedan förra undersökningen. Ph-värdet var oförändrat.

- Äpple: ingen skillnad sedan förra undersökningen. Ph-värdet var oförändrat.

Slutsats & Diskussion : Rost är en porös järnoxid med vattenmolekyler. Formeln för det är Fe(OH)3. För att järn ska rosta måste det reagera på syre och vatten som saknar löst syre. Salt och annan smutsgör att järn rostar snabbare. Järn finns inte i naturen utan måste omvandlas till järn från olika malmer. När man omvandlar malmerna måste de genomgå kemiska reaktioner för att kunna hålla järnmetallen i skikt. När järn sedan kommer i kontakt med syre och fukt börjar den rosta. Det beror på att den kommer i en kemisk obalans för att den vill återgå till sin naturliga form. När järnet har fått tillbaka sin balans, alltså börjat rosta, omvandlas järnet till järnoxid eller järnhydroxid.

- Burken med askorbinsyran: efter ca 7 veckor hade nästan hela spiken täckts av något grönt ämne. Vi vet inte riktigt vad det var för ämne men antagligen är det något gammalt ämne som legat kvar i burken och har då reagerat på spiken. Trots det kunde vi ändå ta reda på att spiken ej skulle rosta. Eftersom askorbinsyran har ph 3 dras alla ämnen till syran och inga ämnen dras då till järnet som då inte kan oxidera.

- Burken med cola: Efter ca 7 veckor var nästan hela spiken täckt av rost. Colan innehåller citronsyra och fosforsyra. Fosforsyra används ibland för att lösa upp rost.

- Burken med äpplet: Efter ca 7 veckor hade spiken bara rostat på knoppen som var utanför äpplet. Inne i äpplet finns det askorbinsyra (c-vitamin) som är ett surt ämne, därför dras alla ämnen till syran och inte till spiken. Däremot kan det rosta utanför äpplet eftersom det inte finns någon syra som drar till sig de ämnena som behövs för att järnet ska kunna oxidera.

- Burken med saltvattnet: Efter ca 7 veckor hade spiken bara rostat lite på ena sidan. Vid rostning påskyndar saltet oxideringen, men det tar däremot lång tid innan den reagerar men när den väl gör det blir det ett extremt resultat. Därför tog det lång tid innan vår järnspik rostade. Om vi hade låtit spiken ligga kvar i några veckor till hade nästan hela spiken varit täckt av rost.

- Burken med natriumbikarbonat: Efter ca 7 veckor hade spiken inte rostat alls. Det beror på att syret och vätet i burken som behövs vid oxidering ger all sin kraft till att hålla basen i balans. Därför är det omöjligt för spiken att börja rosta.

Miljöpåverkan: Rost är inte så farligt för miljön utan det är själva tillverkningen som påverkar miljön. Utsläppen från gruvorna och förädlingsindustrin innehåller metallsoft och svaveloxid som kommer ut i den rena luften. Olja, koks och slagg kommer även ut i vattnet. Det går även åt mycket nytt material till att reparera skador orsakade av att järnet har börjat rosta vilket också leder till att miljön påverkas negativt, därför rostskyddas järn för att förhindra att de börjar rosta.

För att undvika att föremål rostar är helt enkelt att byta ut järnet till något annat material men det går inta alltid pga hållfasthet, slitage och priset.

Skrivet av: Amanda Abrahamsson & Moa Ekberg 9F